Denna recension publicerades först i tidskriften Nyliberalen 2010.
FREE: Radikalt pris – Ny ekonomisk modell
Chris Anderson
ISBN: 978-91-86021-52-8
Modernista Förlag
293 sidor
Hur skall artisterna få betalt?
Tekniska brytningstider skapar ofta oro. Tryckpressens genomslag ledde till århundraden av bråk och krig på grund av ändrade förutsättningar för hur information kunde distribueras och till vem. Även om det går fredligare till i dag, så har även internet och intåget i informationssamhället skapat mycket turbulens. En uppkopplad värld med hyperdistribution är på viktiga punkter radikalt annorlunda än den gamla. Nya informationsvägar skapas, marknader förändras och en helt ny deltagarkultur växer fram.
En fråga som många ställer sig är ”Hur skall artisterna få betalt?” Frågan i sig rymmer en del outtalade förutsättningar. Till exempel att vissa människor har rätt att kräva att kunna leva på en viss verksamhet i en viss form – oavsett hur marknaden och efterfrågan ser ut. Den diskussionen gäller i princip allt som kan distribueras i digital form, som film, musik, e-böcker, dataprogram med mera.
Frågan utgår även från en statisk syn på marknaden. Att allt är och alltid kommer att vara precis som det alltid har varit. Vilket naturligtvis är helt fel. Marknaden – verkligheten – har förändrats helt och hållet. Och den fortsätter att förändras. Man kan naturligtvis önska sig tillbaka i tiden och irritera sig på till exempel den olagliga fildelningen. Men det är ungefär lika meningsfullt som att reta sig på människors bristande moral i en situation där det plötsligt låg hundralappar (som visserligen inte är deras, men som de heller inte tar från någon annan) på gatorna. Det som är allmänt tillgängligt och/eller kopierbart går helt enkelt inte att tillämpa gamla principer och affärsmodeller på.
Det nya är alltså att internet dels har gjort distribution av information och data i princip gratis och tillgänglig för alla. Och samtidigt har kostnaden för lagring fallit markant och kan i dag sägas vara så gott som noll.
Med en marginalkostnad som är nära noll säger det sig självt att det är svårt att upprätthålla affärsmodeller som bygger på knapphet. Enda sättet att göra det vore att skapa en ny, konstlad, knapphet. Det skulle i princip bara kunna ske genom prisreglering i kombination med att rulla tillbaka den tekniska utvecklingen – vilket varken är bra, önskvärt eller möjligt.
Därför gäller det att acceptera verkligheten, förstå den nya marknaden och ”gilla läget” om man vill ha en framtid för sin produkt eller tjänst. Vilket till exempel musikindustrin envist vägrar att göra.
Ändå finns det en uppsjö av ny affärsmodeller – anpassade till ”gratisekonomin” – vilket Chris Anderson utförligt beskriver i sin bok. Korsfinansiering, freemium-modeller och fildelning som marknadsföring för annat är bara några exempel. Men man skall ha klart för sig att olika slags verksamhet kan behöva olika modeller. Och det är inte ens säkert att två snarlika artister kan eller bör välja samma modell.
Att finna en fungerande affärsmodell i ”gratisekonomin” är det som kommer att definiera framgångsrika företagare från och med nu. Det kräver kreativitet, nytänkande och entreprenörskap. Det är i sammanhanget enfaldigt att tro att politiker bör eller kan peka ut nya affärsmodeller. Det skulle kräva en kommandoekonomi – och ändå misslyckats. Denna utveckling måste ske i den fria ekonomins, det fria företagandets och den spontana ordningens domän.
Free vimlar av exempel på framgångsrika affärsmodeller som bygger på ”gratis”. Det visar sig strax att ”gratis” är ett lockande affärskoncept. ”Gratis” är en mycket stabil affärsmodell där kunden känner sig bekväm och trygg. Och den psykologiska spärren mellan noll och en krona är betydligt större än den mellan en och hundra kronor.
Notera att det inte finns några helt och hållet ”gratis luncher”. Chris Anderson skriver sin bok utifrån utgångspunkten att hjälpa läsaren att tjäna pengar. Och han hävdar inte alls att man skulle kunna utvinna sådana ur tomma intet. Vad det handlar om är att han introducerar ett nytt förhållningssätt till verksamhet med digitala varor och tjänster.
För, som han skriver…
”Om det är digitalt, kommer det förr eller senare att bli gratis.” (…)
”Det går inte att stoppa gratis.” (…)
”Man kan tjäna pengar på gratis.” (…)
”Förr eller senare kommer du att konkurrera med gratis.”
Den som har en entreprenörssjäl och ett öppet sinne har inga problem med att förstå Cris Andersons resonemang och visioner. Men för den som är ovillig eller oförmögen till förändring är hans ord naturligtvis ett rött skynke. Jag kan förstå vissa aktörers frustration inför den nya, fria marknaden, även om jag inte delar den.
